Stambyte Stockholm till BRF

Stambyte är ett ord som de flesta som har bott i lägenhet har hört någon gång och man förknippar det med något som är jobbigt. Men vad är då ett stambyte?

När man gör ett stambyte innebär det att man byter ut alla stammar (stora vertikala rör), rör och ledningar. Detta görs i stora byggnader med jämna mellanrum cirka vart 30:e till 60:e år beroende på stammarnas kvalitet och användning. Stambytet innebär ett stort ingrepp på byggnaden eftersom rören finns i väggar och golv i badrum och kök och väggarna behöver då rivas för att byggas upp igen.

Ett stambyte är en underhållsåtgärd för att förhindra att det blir stora fel i vatten- och avloppssystemet i framtiden. Om rören går sönder kan det medföra stora utgifter på grund av vattenskador. Den vanligaste anledningen till varför man gör ett stambyte är åldersslitage, gamla rör fungerar sämre och läcker oftare. Andra anledningar till varför man behöver ett stambyte kan vara att rören har börjat rosta eller att boende i byggnaden upplever problem med läckage, fuktskador och stopp i rören.

Åldersslitage på rör och avloppssystem är tyvärr oundvikligt och dåligt underhållna rör kan orsaka stora och kostsamma skador på byggnader, därför är det viktigt att genomföra ett stambyte i tid. Om man inte byter stammar i tid så kan stammarna som går sönder orsaka större kostnader är vad ett stambyte hade medfört. Försäkringar för fuktskador kan sluta gälla och om byggnaden är en bostadsrätt kan styrelsen bli stämd av de boende om om man inte uppfyller sitt åtagande om underhåll.

När man genomför ett stambyte brukar man dela upp det i 4 olika steg.

Man börjar med en inspektion av byggnaden. Eftersom stambytet är en stor åtgärd som påverkar de boendes vardag är det viktigt att vara säker på att ett stambyte behövs och att husets problem inte kan lösas med mindre åtgärder. Man filmar insidan av rören och stammarna och sen analyseras filmen. Man testar också vattenkvaliteten i huset och går in i huset för att fysiskt kontrollera rören och stammarna.

Om man efter inspektionen bestämmer att ett stambyte behövs fortsätter man med projekteringen där man samlar in alla fakta för att kunna gör en bedömning av hur lång tid arbetet kommer att ta. Man kollar på hur mycket material man kommer att behöva och hur mycket rör det kommer att gå åt. Man gör ritningar och gör bygganmälan samt skaffar bygglov.

När allt det är klart börjar själva arbetet med att genomföra stambytet. Man river golv och väggar för att kunna byta ut stammar, rör och vattenledningar och återställer sedan golv och väggar samt monterar tillbaka inredningen i kök och badrum .

När arbetet är klart så besiktigas arbetet så att man är säker på att alla lagar och säkerhetsföreskrifter har följts.

I de flesta fall kan man bo kvar i sin lägenhet när ett stambyte görs även om det medför en del besvär. Fördelen med att bo kvar i lägenheten är att man slipper flytta ut sina saker utan att man har tillgång till sin grejer som vanligt. Det blir också billigare att bo kvar än att man behöver hitta ett annat boende under en period. Nackdelen med att bo kvar är att det är bullrigt och smutsigt i byggnaden under renoveringstiden, dessutom har man inte tillgång till vatten och avlopp under långa perioder. Det vanligaste är att man bor kvar i sin lägenhet medan stambytet pågår.

Men det finns också tillfällen när man kan behöva flytta ut under stambytet. Det kan till exempel vara för att man passar på att under stambytet renovera hela lägenheten eller för att man väntat för länge med stambytet och att skadorna har blivit väldigt stora. Om du eller någon i din familj har funktionsvariationer som gör det väldigt svårt att vara utan vatten och avlopp eller vistas i dammiga miljöer ( ex astma, allergier, rörelsehinder) så kan det också vara klokt bo på ett annat ställe medan stambytet pågår.