Frågor och svar om stambyte för fastighetsägare.

För fastighetsägare: generella frågor om stambyten

VAD ÄR ETT STAMBYTE?

Traditionellt innebär ett stambyte att alla de rör och ledningar som transporterar tappvatten och avloppsvatten i byggnaden byts ut. Detta görs när befintliga ledningar blivit gamla och riskerna för stopp och sprickor är påtagliga med läckage och vattenskador som följd.

 

Ett stambyte är ett stort ingrepp i ett hus. Eftersom de flesta ledningarna ligger gömda bakom väggar och i golv, är det ett omfattande arbete att frilägga alla dessa rör för att sedan kunna byta ut dem. Eftersom ingreppen är så stora, rivs bland annar tätskikt i våtutrymmen. Detta innebär att hela våtutrymmet måste renoveras vid ett stambyte. På liknande sätt kommer kök att påverkas av ingreppet. Med andra ord innebär det att ett stambyte genererar en hel del merjobb. Ett stambyte är dock sällan något man kan välja att göra utan är att betrakta som en neccessitet och beroende på byggnadsår och den tidens material samt utförande kan stambyten behöva genomföras så tidigt som efter 40 år. Generellt brukar livslägnden dock ligga runt 50 år.

Varför gör man ett stambyte?

Ett stambyte görs generellt i syfte att förhindra risken för vattenskador till påföljd av föråldrade rör som går sönder. Då alla typer av rör har en begränsad livslängd är detta ett ofrånkomligt måste.
Utöver dessa direkta behov så innebär ett stambyte oftast en direkt modernisering av systemen vilket leder till bättre funktionalitet med färre driftstopp och servicekostnader som resultat. Även ur ett energimässigt perspektiv innebär ett stambyte moderniseringar som medför lägre värmeförluster och vattenanvändning.

Hur ofta gör man ett stambyte?

En generell riktlinje är att avloppsledningarna har en livslängd på 50-60 år. Således bör man utföra ett stambyte minst var 50:e år. Detta är som sagt en generell riktlinje, och det finns gott om exempel på fastigheter som byggts under tidsperioder som varit särskilt problematiska, exempelvis miljonprogrammen där många fastigheter behövt stambytas redan efter 30-40 år.

 

Utöver rören kan det också vara bra att ta hänsyn till åldern på våtutrymmena. Gamla våtrum med våtrumsmatta har en beräknad livslängd på 10-20 år, och våtrum med klinker en beräknad livslängd på 20-40 år. Så har ni en fastighet där badrummen passerat sina bäst föredatum och stammarna närmar sig sitt, kan det vara värt att genomföra ett stambyte proaktivt då våtrummen ändå behöver renoveras.

Hur vet man när det är dags för ett stambyte i fastigheten?

Utöver bedömningen utifrån ålder, så kan återkommande stopp i avloppsledningar eller läckage vara tydliga tecken på att rören börjat nå slutet på sin livslängd. Tyvärr kan det i vissa fall vara för sent att fundera på ett stambyte i samband med att fysiska problem gestaltar sig. Så misstänker ni att det finns en risk för att rören snart är uttjänta eller att ni helt saknar uppfattning om rörens skick kan det finnas behov av att ockulärt undersöka rören invändigt med hjälp av kamera. Även detta är något vi kan hjälpa till med.

Hur går ett stambyte till?

Utrymmena som berörs av stambytet täcks in och avskärmas från övriga utrymmen i lägenheterna. När detta är gjort börjar rivningsarbetena som oftast är den delen av stambytet som är mest oangenäm. Det är en period av påtagligt högre ljudnivåer och damm.

 

När rivningen är klar och stammarna frilagda rivs de gamla rören och ersätts med nya. Ironiskt nog är själva processen att byta de fysiska stammarna den del av ett stambyte som går snabbast och relativt störningsfritt.

 

När de nya stammarna är monterade så börjar återuppbyggnaden av de rivna utrymmena, vilket generellt innebär badrum, toaletter och kök. Detta är den del av stambytet som tar längst tid då det är många moment som kräver stor noggranhet i utförandet, samt att det är flera torktider att ta hänsyn till.

 

När återuppbyggnaden är klar så driftsätter vi alla system och efter lite städning är det fritt fram att nyttja bostäderna fullt ut.

Vilka rör och stammar byter man ut under ett stambyte?

Vanligast är att man vid ett stambyte ersätter de gamla avlopps- och tappvattenledningarna. Dessa är de ledningar som slits mest och således har kortast livslängd. I många fall väljer man att även uppgradera det gamla elledningarna till nya 3-fasledningar.

Vad är det för skillnad mellan ett traditionellt stambyte och relaining?

Ett traditionellt stambyte innebär att gamla ledningar demonteras och ersätts med helt nya ledningar.

 

Ett alternativt som uppkommit under senare år är infordring av de gamla rören, sk. Relining. Denna metod innebär att insidan av de gamla rören ”kläs” med ett nytt skikt som förlänger hållbarheten på de gamla rören. Det finns lite olika tekniker inom relining, men metoden används enbart för avloppsledningar.

Varför renoveras badrummet vid ett stambyte?

Badrummen måste rivas för att kunna komma åt de stående stammarna, men också för att kunna byta ut rören som är förlagda i bjälklaget.

Kan man byta ut några stammar åt gången eller byter man alla stammar direkt?

Vår rekommendation är alltid att genomföra ett komplett stambyte då fördelarna med detta klart överväger alternativet. Exempelvis säkerställer man att fastighetens hela system har samma förväntade livslängd framåt, men också för att genom synergier och effektivitet ta ned den totala renoveringstiden. Detta innebär självklart färre dagar med buller och damm, men också en lägre totalkostnad.

TIDER UNDER STAMBYTET

Ett stambyte kan ta olika lång tid beroende på fastighetens utformning och förutsättningar. Generellt brukar dock stambyten delas in i etapper utefter hur stammarna är placerade och att man då i genomsnitt behöver 35-40 dagar för att genomföra en etapp med ca 12 lägenheter.

 

Arbetstiderna sätts alltid i överenskommelse med er som beställare. Men i normalfallet sker arbeten mellan 07:00-16:00 på helgfria vardagar.

HUR SER ANSVARSFÖRDELNINGEN I PROJEKTET UT?

Vi utför alla våra projekt som totalentreprenader. Detta innebär att vi är ansvariga för såväl de projekterade lösningarna, som det faktiska utförandet av stambytet. Vissa ansvar som åvilar beställaren så som arbetsmiljösamordning och ansvar för heta arbeten hjälper vi er delegera över till oss.

EKONOMI INFÖR STAMBYTET

Ett stambyte är en betydande investering i fastighetens livslängd och värde för fastighetsägare.
Kan man använda ROT – avdrag för att finansiera ett stambyte?
När och hur betalar man entreprenören vid ett stambyte?
Hur mycket kostar ett stambyte?

FÖRSÄKRING

Är vår fastighet försäkrad under stambytet?

MYNDIGHETSFRÅGOR

Behöver vi ta kontakt med myndigheter inför stambytet?
Behöver vi ett bygglov för stambytet?

GARANTI EFTER STAMBYTET

Garantitid efter stambytet?

Vad gäller efter godkänd slutbesiktning för stambytet?

Vart vänder vi oss vid frågor och synpunkter efter stambytet är slutfört?